måndag, januari 03, 2011

Saknas - bra manus - och bra recensioner

Skulle naturligtvis ha stängt av teven men blev sittandes och såg Morden i Midsomer. Intrigen var så dålig så jag tittade vidare i ren ilska. Det verkar som om det råder brist på bra manus lite varstans. De flesta svenska "deckare" som bygger på kriminalromaner har ju så torftig intrig så de nästan blir omöjliga att se. De lever kvar i en gammal svensk tradition där det är miljön och inte intrigen som är viktig, som Stieg Trenter och Maria Lang på sin tid. Några trevliga bilder från Gotland eller Bohuslän eller någon annanstans ifrån räcker inte  för att göra en bra kriminalserie.

Häromkvällen gick vi på bio i stället och såg Änglagård tredje gången gillt. Det blev ett trevligt återseende och här bygger det verkligen på otroligt vackra bilder men också på fantastiska skådespelare. Även här var intrigen tunn. När jag sett filmen, läste jag recensioner och slogs av hur dåliga de var. Det var egentligen inte några recensioner alls, bara referat av handlingen och små utstuderade elakheter och ironier. Elakheter som gått över i schabloner och fula grimaser, om Helena Bergströms gråtande, om nepotism. Jag hittade ingen konstruktiv kritik någonstans. Värst är attityden från recensenterna, men det kanske är därför resultatet blir så torftigt, på recensionerna alltså.

Av någon anledning kan man skriva manus i Danmark. Just nu är Drottningoffret det klart bästa som går. Och bra skådespelare dessutom gör den mycket sevärd.

Läs även andra bloggares åsikter om