torsdag, juli 24, 2014

Och nu har Olle och Hugo åkt...

Några dagar har det varit high life i Prässebo med Olle och Hugo. Bad och sockerkaka har hjälpt att hålla tempot uppe. Men nu är det så tyst och lugnt i Furumossen! Och vi hämtar krafter för tonårsinvasion i stället...

Läs även andra bloggares åsikter om Intressant

måndag, juli 07, 2014

Tjörn x 2









Först avslutning på Eriks seglarskola med Albin och Astrid och med 27 tårtor på fredagen och båttur mm..
Idag med Jojo och Ellie till Pilane skulpturpark och Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn med Lars Lerins enastående akvareller! Tjörn var värd två besök på raken!

söndag, juli 06, 2014

När ena gänget farit...

... anländer det andra, dvs Astrid och Albin for till farmor och farfar i morse och ikväll kommer Jojo och Ellie! Vi tar en tupplur och ett svep med dammsugaren och laddar kylskåpet under tiden.

torsdag, juli 03, 2014

Jag hinner inte blogga

... när barnbarnen är här
... när det är VM i fotboll
... när jag lär mig nytt om fiber
... när sommaren är här

söndag, maj 18, 2014

Härligt program om Hans och Sonja

Blev riktigt nostalgisk när jag såg Sonja och Hans Allbäck prata fönster och linoljefärg i programmet Hans och Sonja målar om Versailles. Det var äkta kunskap och passion i fin förening utan pretentiösa övertoner eller torpromantik som det gärna blir annars. Men så anlitas de också av slott i England och Versailles i Frankrike!

Jag kände också igen mig i mycket. Alla dessa gamla fönster Uffe har skrapat, lagat, kittat och målat - med linoljefärg. Och jag minns hur jag blev bemött i många målarbutiker genom åren när jag frågade efter linoljefärg och annat som man använde förr.

Om du missade programmet - kolla på onsdag eller i SVT Play!

 Läs även andra bloggares åsikter om ,

tisdag, maj 13, 2014

Varför bredband via fiber?

Nu är jag med i en arbetsgrupp för att få fiberkablar nedgrävda så vi kan få bättre uppkoppling mm här i Prässebo. Överallt bildas det fiberföreningar och det tycks som om hela Sverige inom en snar framtid kommer att täckas av ett finmaskigt fibernät. Jag upptäckte att jag visste väldigt lite, men nu har jag lyssnat på föredrag och surfat runt. För mig själv och för andra som vill ha mer kött på benen, har jag kommit fram till detta:

Varför fiber

Att få fiber till sitt hus är infrastruktur precis som vägar, vatten och el. I många städer är det redan klart, men inte på landsbygden. Kommunerna bygger stamledningar för att koppla samman tätorterna och för så kallade avlämningspunkter, där fiberföreningar skall kunna ansluta sig. På landsbygden måste man alltså själv se till att det finmaskiga fibernätet når fram till alla fastigheter. Regeringen har satt som mål att 90 % av alla fastigheter ska vara anslutna år 2020. Därför finns det rejält tilltagna bidrag från olika håll för att även landsbygden ska få sin infrastruktur tillgodosedd till ett rimligt pris. 

Att fiberutbyggnaden är viktig beror på att vi står inför och befinner oss mitt i ett teknikskifte inom telefoni, TV-mottagning och Internet. Dagens telefonnät med koppartråd och ADSL är på väg att försvinna. 

Hungarian_Telephone_Factory_1937_Budapest, Wikimedia Common
När det gäller telefon är det viktigt att veta att det går lika bra att använda fibernätet enbart för telefon och/eller TV.  Det behövs ingen dator för att koppla upp sig till fibernätet. Och du kan behålla ditt gamla telefonnummer.

När det gäller TV så blir det mer och mer så att vi vill titta på TV när vi själva har lust och tid. TV via Internet är dessutom billigare än traditionell teknik. Och så har vi alla nya tjänster där du via nätet kan hyra eller köpa film och musik eller se livekonserter. För att inte tala om favoritlagets alla matcher. Men för att kunna detta krävs det mer bandbredd. Särskilt om flera personer i samma hushåll vill göra olika saker samtidigt. Och vi slipper klättra på taket och hålla på med paraboler och antenner, mixtra med boxar och allt annat som har med dagens TV att göra. Eller oroa oss för åskan. Då är det fiber som gäller.               
                      
I dag sker alltmer på nätet. Vi utbildar oss på distans, vi fixar bankärenden och inköp, beställer resor och vi umgås och roar oss. Det finns så många områden där vi har nytta av att vara uppkopplade på ett säkert sätt. Nya användningsområden kommer hela tiden. Även om vi själva inte använder alla möjligheter nu så vet vi att våra barn och barnbarn definitivt kommer att göra det. Några exempel till: Nu när vi kan mäta elförbrukningen timme för timme, kan vi också få lägre elräkningar via fibernätet. Om du kan ansluta till exempel varmvattenberedare, diskmaskin och tvättmaskin till Internet så kan de gå igång när elpriset är som lägst. Inte minst i sommarstugan kan man tjäna ganska mycket på att anpassa grundvärmen efter vädret. En bra sak även för fritidshusen är att kunna koppla in larm och övervakning via en webbkamera. En del kommuner har börjat med fjärrsjukvård via webb-TV. Trygghetslarm blir säkrare och det kommer att bli enkelt att skicka till exempel värden på blodsocker och blodtryck till vårdcentralen. Många anser att Internet kommer att innebära en revolution inom den medicinska vården. Vi har knappt sett början.

Tekniken går ju ständigt framåt, men vi vet att fiberkabeln håller i mer än 50 år och när den behöver bytas ut krävs ingen ny grävning. Ny kabel kan blåsas in med tryckluft. Skulle det i framtiden komma tjänster som behöver ännu större överföringshastigheter är det bara utrustningen som sänder och tar emot ljussignalerna som behöver bytas ut.                      

Den trådlösa tekniken med 3G och 4G (och framtida 5G?), som vi också har idag, påverkas av hur geografin ser ut, avståndet till närmaste mast, hur många som använder tjänsten samtidigt och vilken radiofrekvens masten stödjer. För att få hyfsade förhållanden måste masterna stå väldigt tätt! Vill vi ha så många master? Mobila system fungerar heller inte om du vill nå en webbkamera inne i ditt hus via Internet. Fiber är därför oslagbart när det gäller stabilitet, hastighet och pris.
                      
En fiberanslutning innebär att man betalar en fast kostnad för själva nätanslutningen, men i gengäld är månadskostnaden för de olika tjänsterna lägre. Man räknar med att man tjänat in investeringen inom fyra-fem år. Och om man säljer sin fastighet får man normalt ut ett högre pris om det finns fiber. Mäklare nämner ökade priser mellan 30 och 100 000 kronor.
                      
Avgift för fast telefon kostar idag ca 150 kronor per månad, ADSL bredband ca 250-300 kronor per månad och det är ändå bara max 8 Mbit/s. Boxer, Kanal digital, ViaSat kostar idag mellan 100 kronor och 800 kronor per månad. Fiber kan leverera telefoni, mycket kraftfullare bredband och massor av TV kanaler i HD och inte minst alla andra framtida tjänster till samma pris, men oftast betydligt lägre.

De flesta fiberföreningar väljer formen ekonomisk förening för att äga och förvalta fibernätet och upplåta användandet till sina medlemmar. Fibernätet finansieras främst med statsbidrag, som kan täcka ända upp till 75% av kostnaden. En del kommer från Jordbruksverket, en del från PTS (Post och Telestyrelsen) och ev en del från kommunen. Till detta kommer föreningsmedlemmarnas/delägarnas insatser. Medlemmarnas ideella arbete är också viktigt. Även anslutningsavgifter från varje fastighetsägare för att ansluta fastigheten till nätet samt nätavgifter till nätägaren tillkommer.

Vad innebär det då i reda pengar? Medlemmarnas insatser utgör en ägarandel i den ekonomiska föreningen och på dem utgår ingen moms. En del av insatsen återbetalas om medlemmen lämnar föreningen eller kan överlåtas vid en eventuell försäljning av fastigheten. En del arbete vid den egna fastigheten kan också ligga till grund för ROT-avdrag. En eventuell framtida vinst kan delas ut till medlemmarna. De föreningar som redan genomfört projektet och dragit fram fiberkabel har redovisat en kostnad på 15 - 25 000 kronor för varje medlem. Man kan välja många olika tillvägagångssätt för betalning; föreningen kan ta lån och lägga ut en månadsavgift på medlemmarna, medlemmarna kan betala vid flera olika tillfällen etc.

Det behöver inte vara ett krav på medlemskap för att få en fiberanslutning men det blir alltid betydligt dyrare att stå utanför.  Medlemmarna delar solidariskt på kostnaderna oavsett avstånd och deras insats är momsfri. Icke medlemmar får betala motsvarande belopp plus moms och betala mer för fiberdragningen. För medlemmarna är värdet av det gemensamt ägda nätet tre gånger så stort på grund av den stora bidragsdelen. Dessutom kan de ha inflytande över verksamheten.

Vad är då fiber? 

Fiber är en glastråd tunn som ett hårstrå.

Data transporteras med ljuspulser i stället för elektriska pulser. Glastrådarna leder inte ström och påverkas därför inte av åska.

I en fiber kan ljuspulserna färdas minst 100 km. 
100 Mbit/s är lägsta hastigheten och 1 Gbit/s är inget problem. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

måndag, april 14, 2014

Att bo i trollskogen...

är inte så dumt. Joakim tog många fina bilder när han och Ellie var här. De blev förtjusta i trollskogen en bit från oss, inte långt från Lapp Augusts stuga.


tisdag, mars 25, 2014

Grattis Barbro Lindgren till ALMA priset!

Ett bra val även om jag numera inte är helt uppdaterad på litteratur och författare. Hennes dikt om döden är en av mina absoluta favoriter och jag har återkommit till den flera gånger. När man kan skriva så enkelt om det allra svåraste, då är man värd stora priser.

Någon gång ska vi dö
du och jag
Alla människor ska dö
----
men
inte allihop på samma gång
utan då och då
så att det knappast märks

Ur Barbro Lindgrens Gröngölingen är på väg, 1974



Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2014


Läs även andra bloggares åsikter om

onsdag, mars 05, 2014

Fråga kultureliten var riktigt bra igår

Underrubriken lyder "kulturpersonligheter svarar på frågor om konsten, livet och döden". Det lever inte programmet upp till, för frågorna känns ofta tillrättalagda, som till exempel Blir man korkad av att sms:a?



Programmet utfaller så olika beroende på vilka som medverkar. De som är mest intressanta är konstnärerna, igår Lars Lerin. Journalisterna och mediemänniskorna är mer förutsägbara och många gånger lite fördomsfulla. Fredrik Lindström, som jag gillar högt, målade in sig i en riktig gubbhörna. Poddar ville han inte lyssna på och definitivt inte mediemän som samtalar med varandra. Det slog mig att det är ju just det vi är tvungna att göra hela dagarna i radio och teve. I poddarna kan andra komma till tals. Tack till Jessika Gedin som fattat galoppen!

 Läs även andra bloggares åsikter om

söndag, mars 02, 2014

Public service värd namnet

Ett program som lever upp till Public service (vad det nu är) är Susanne Ljungs program Stil i P1. Man lär sig nytt, vidgar sina vyer och blir underhållen - samtidigt. Jag lär mig om samhället och om mig själv ur andra synvinklar (mode, kläder, inredning etc).


Jag minns vilket ramaskri det var när det startade. Hörde det verkligen hemma i seriööösa P1? Jodå det gjorde det och nu är det ett av få seriösa program kvar. Till och med Godmorgon världen som jag tyckt så mycket om börjar bli alltför förutsägbart. Samma tyckare, samma krönikörer. Man vet i förväg precis vad som ska komma. Och vilka ämnen som ska komma upp. Men det är fortfarande ett strå vassare än Studio ett och P1 morgon. Att jag jämför Stil med Godmorgon världen beror också på att de sänds efter varandra på söndag morgon.

Public service ska jag ta upp i Ordens betydelse så småningom, för vad betyder det egentligen?

 Läs även andra bloggares åsikter om  

onsdag, februari 26, 2014

Varför förminska Monica Zetterlund?

Köpte filmen om Monica Zetterlund med stora förväntningar. Hann knappt komma innanför dörren innan jag satte på dvd:n. Jodå, Edda Magnason är fantastisk i rollen, nästan för bra, för filmen blir en stor besvikelse. Är detta verkligen en film om Monica Zetterlund, denna underbara artist och människa? Jag har Tom Ahlands dokumentär på näthinnan och alla hennes sånger och filmroller och inte minst hennes memoarer, som var så bra.


Filmen då? Rollen som Monicas pappa verkar vara direkt skriven för Kjell Bergqvist så att han ska få spela ut sitt register. Och ibland undrar jag om man gör filmer för att få iscensätta 1960-talet? Man excellerar i frisyrer och smink, i kläder och inredning tills det blir too much. Det skymmer sikten.

Filmen lämnar efter sig en fadd smak. Vad ville den? Visa att Monica Zetterlund var vacker och sjöng bra och drack sprit? Om inte syftet var att förminska Monica Z, så blev det ändå resultatet.

 Läs även andra bloggares åsikter om

tisdag, februari 25, 2014

Hur låter svenskan ejengklien? Som KalleJanka kanske?

Nu har jag lånat hem Olle Engstrands bok Hur låter svenskan ejengklien för tredje gången. Det är nog dags att köpa den, för det är en bok som jag ständigt återkommer till. För ett halvt liv sen läste jag nordiska språk i Göteborg - förresten det bästa ämne jag läst vid universitetet. Där fick vi en ordentlig genomgång av talspråk, fonetik, dialekter, skriftspråk, historiska tillbakablickar osv. Jag har  förundrat mig över alla språkpoliser, inte minst på nätet, som verkligen tror att man ska tala som man skriver. Det är få områden där det finns så många experter som faktiskt saknar kunskap. Även i radion är det alldeles för mycket uppläst skriftspråk.


Ett stycke i boken handlar just om "Vårt lediga tal - en avart av skriften?", där Olle Engstrand argumenterar mot dem som tycker att skrift och stavning bör tjäna som förebilder för talet:

"- Människor talade med varandra långt innan skriften var påtänkt.
- Barn lär sig tala med en svindlande fart --- Men läser och skriver gör de inte.

Talet kommer alltid först, skriften i andra hand, om den kommer alls. Ledigt och informellt samtalande har funnits i åtminstone hundra tusen år --- Skriftspråket är en tunn kulturell fernissa ---"

Boken är utgiven på Norstedts och där finns en hemsida, som är användbar när man läser boken. Man kan lyssna på uttal etc, nämligen http://www.norstedts.se/OlleEngstrand  Mycket nöje!

Läs även andra bloggares åsikter om

söndag, februari 23, 2014

Ordens betydelse - vårdplats

När jag ser rubriker i tidningarna om vårdplatser hit och dit och att vårdplatserna blir allt färre osv, har jag frågat mig vad en vårdplats egentligen är. Är det en säng eller är det apparater eller ett visst antal personal eller vad. Nu har jag upptäckt en fantastisk källa som ger mig svar men också rysningar när det gäller språket inom vården, nämligen Socialstyrelsens TERMBANK.

En ”vårdplats” definieras här som en

"ligg- eller sittplats på vårdenhet som kan användas för vård och behandling"

och så finns det "disponibel vårdplats" också  som betyder

”vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö” och då måste jag slå upp ”sluten vård”  – jo ”hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård”.

Om inte detta skulle räcka så finns det ”teknisk vårdplats” också och det betyder

”disponibel vårdplats på vårdenhet med särskilda resurser”.

Är det bara jag som blir lite yr?

Läs även andra bloggares åsikter om

fredag, februari 21, 2014

Ordens betydelse - invandrare

Enligt Nationalencyklopedin betyder invandrare eller immigrant en person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år.

Det slog mig häromdagen att jag aldrig någonsin använt ordet invandrare om min svåger David som flyttat hit från USA eller min svåger José från Spanien. Och att jag aldrig någonsin definierat dem som invandrare. I stället för att säga att de invandrat säger jag att de flyttat hit. Ungefär som jag som västgöte flyttade till Stockholm och tillbaks igen.

När jag tillbringade en tid i USA funderade jag på om min son och styvdotter, som bor och arbetar där, kallas invandrare, men där nöjer man sig med ”immigrants”. Det skulle vi också kunna göra. Där har man också det sympatiska uttrycket svenskamerikan osv och observera att amerikan kommer sist. Man blir amerikan men har kvar sitt ursprung på samma gång!

Det är tydligen inte bara jag som funderat över begreppet invandrare. 1998 tillsatte Regeringen en arbetsgrupp som fick i uppdrag att se över användningen av begreppet invandrare i regeringens författningar och i myndigheters verksamhet. Efter att ha gått igenom 33 författningar kom arbetsgruppen fram till att det nästan alltid var oklart vilka personer som begreppet invandrare användes om. Enligt arbetsgruppen bör följande begrepp användas: Invandrare, Nyanlända invandrare och Personer med utländsk bakgrund.

Det är väl bra att man försöker använda orden rätt i författningar o dyl, men hur ser det ut i medierna och i dagligt tal. Inte använder vi ”nyanlända” speciellt ofta? Finns det någon mening med att bunta ihop så många människor och kalla dem invandrare? Och har det inte skett en förskjutning av betydelsen av ordet under senare år? Det används numera nästan alltid negativt och generaliserande. En helt annan innebörd i ordet har smugit sig in. När man kollar till exempel på Flashback kan man se att invandrare ofta används om människor med annan hudfärg och religion och att många anser att även de som är födda i Sverige av invandrade föräldrar är invandrare. Begreppsförvirringen är nästan total. Det blir extra moddigt när seriösa medier använder ordet invandrare utan tanke och reflektion.

Jag vill gärna citera signaturen alt-ana på Flashback. Hon uttrycker det så bra:

Vad har jag gemensamt med en arabisk man, en kinesisk student, en afgansk flyktingpojke, en muslimsk kvinna som bär burka, en thailändsk fru, en rysk pensionär, en tysk affärsman. – De är främlingar i mina ögon. Men alla i Sverige är mina medmänniskor såväl invandrare som etniska svenskar. --- De svenska medierna är en källa till segregation och smygrasism i Sverige. De bäddar för hat mellan grupper och klasskillnader. ---

Jag vill bannlysa ordet invandrare.”


Och det finns faktiskt fler ”invandrare” i Sverige, detta till ytan så stora och avlånga land. Jag tror att många i storstäderna känner sig som invandrare. Själv har jag flyttat tillbaka till min hemstad och njuter av att äntligen ha mitt språk omkring mig och den natur och kultur som jag saknat i så många år på östkusten och i mellersta Sverige.

Det ligger så mycket symbolik i ordet invandrare i betydelsen annorlunda, främmande. Själv har jag känt mig som en svartskalle i hela mitt liv. När jag gick i första klass blev jag helt utom mig en dag, reste mig och sprang ut ur klassrummet och ut på gatan. Jag stod inte ut längre! Orsaken var att jag såg mönstret - alla snälla, söta, duktiga flickor var ljushåriga. Den här dagen hade min blick råkat fastna vid Slösa i Kamratpostens ”Spara och Slösa”. Duktiga Spara med ljusa lockar och fula, slarviga, slösaktiga Slösa med stripigt svart hår. Och fanns det någon saga förutom Snövit där de goda och snälla var mörkhåriga? Jag älskade Snövit! Och aldrig var det någon, inte ens jag själv, som kom på tanken att jag skulle kunna vara Lucia, även om jag hade långt hår – men det var ju mörkt, nästa svart! Det finns en djup förborgad symbolik i ljust och mörkt. Och detta var långt innan vi över huvudtaget pratade om invandrare.

Mitt förslag är alltså att slopa ordet invandrare för att undvika så många generaliserande fördomar, men säg gärna Somaliasvensk eller Norgesvensk eller Iraksvensk om det är relevant.

Läs även andra bloggares åsikter om

onsdag, februari 19, 2014

Ordens betydelse - äldreomsorg

Debatten om äldreomsorgen är spretig. Ibland buntar man ihop pensionärer 65 år och uppåt dvs 19% av hela befolkningen eller drygt 1,8 miljoner människor. Ibland låter det i stället som om äldreomsorgen var lika med boende på institution. Hur spretigt det kan bli illustreras av Studio ett häromdagen när programledaren frågade om inte alla har rätt till ett glas vin till maten på äldreboendet och inte bara några få förunnat.

Självklart ska vi reagera vid vanvård och usla förhållanden, men hur ser den vanliga, dagliga äldreomsorgen ut? Hur ser fakta ut? Hur bevakas kommunal verksamhet i drygt 280 kommuner? Är det skillnad mellan kommuner till höger eller vänster? Vet du skillnaden på äldreomsorg och äldrevård? Vet du vem som bestämmer över vad? Vet du vad bistånd är och vad en biståndsbedömare gör? Vad hemtjänst egentligen är? Hur mycket städa, tvätta och handla rör det sig om och hur mycket är annat? Vad är det där andra? Kan du påverka det själv? Hur ser skillnaden ut mellan hemtjänst och Rut-tjänster? Kan det bli för ensamt att bo själv även om man klarar sig fysiskt? Hur många har hemtjänst idag och hur många beräknas ha det när alla fyrtiotalister blir riktigt gamla?

Vad menas egentligen med äldreboende? Socialtjänsten använder ordet särskilt boende med olika tillägg. Vilket är bäst när du är riktigt gammal? Begreppsförvirringen är total. Vilka s k särskilda boenden planeras i din kommun? Får makar bo tillsammans i din kommun i särskilda boenden? Hur bor du om du är både gammal och sjuk?  Och hur tas du om hand om du är dement? Vad vet du om demensvården? Vilken utbildning, utveckling, stimulans får personalen som sköter de dementa? Vilka är de? Hur mycket kan de påverka? Det vill säga påverka innan det gått för långt och man är skyldig enligt lag att reagera. Hur mycket kan man förvänta sig av anhöriga? Är du själv beredd att vårda en anhörig? Vad gör pensionärsorganisationerna? Hur skulle det kunna se ut? Hur kan vi påverka? Vem kan vi påverka? Kan vi påverka över huvud taget? Kan du och jag till och med göra en insats? Får vi det för facket?

Och slutligen - varför är socialtjänstens språk så ogenomträngligt? Läs gärna Socialstyrelsens rapport om vad det är som är särskilt i särskilt boende!

Jag är rädd att när jag blir riktigt gammal och behöver hjälp har kon dött medan gräset fortfarande gror i flitiga diskussioner om vinst och vinstuttag. Och det skulle inte hjälpa mig ett dugg. 

Det får heller inte bli fult att tala om vad det kostar. Det är lätt att förstå varför hemtjänsten har byggts ut i stället för gammaldags ålderdomshem. En plats på ett särskilt boende kostar numera över 500 000 kr per år, dvs ca 1400 kr per dygn. 

Läs även andra bloggares åsikter om

måndag, februari 17, 2014

Ordens betydelse: vinst

Ideligen dyker begreppet vinst och vinstdrivande upp i medierna. Inom välfärdssektorn vill vänsterpartiet förbjuda vinstdrivande företag och journalisterna är snabba att haka på. Om man stannar vid den här diskussionen är risken stor att kon dör under tiden.  Ingen människa vanvårdas eller dör av hög lönsamhet eller vinstuttag. Lika lite som hon dör av för lågt eller för högt skatteuttag. Avarter inom alla områden må beivras.

De här två begreppen - VINST och SKATT- var tidigare lika politiskt laddade. Till vänster var och är vinst det fulaste som finns och till höger var det skatt, men nu har borgarna både sänkt skatterna, men också hyfsat retoriken.  Skatt är inte längre lika laddat för välfärd fordrar skatter.

När det gäller vänstern och därmed också kultur- och journalistvänstern är man fortfarande starkt och oreflekterat mot vinst. Vinstbegreppet blir en laddad symbol för girighet och rofferi trots att vinst egentligen bara betyder att intäkterna är större än kostnaderna. Symbolen speglar vänsterns syn på företag och företagande, nämligen att den starkaste och enda drivkraften hos företagare är just ekonomisk girighet. Att ta ut mycket skatt och ge dålig vård tillbaka finns det däremot inget ord för. I stället blir högre skatt liktydigt med bättre vård. I analogi med detta kan man ju säga att drivkrafterna för de anställda inom vården är krass ekonomisk vinning genom lönen och eftersträvansvärda löneökningar. Varför skulle anställda vara mindre giriga  än företagare?

Det låter ofta som om ett företag inte kan ha en social vision vid sidan av vinstintresset. När jag skrev min bok om IKEA läste jag med intresse avsnittet i Ingvar Kamprads En möbelhandlares testamente:
”--- Vinst är ett underbart ord! Låt oss med en gång avdramatisera ordet vinst. Politiker brukar och missbrukar ofta det ordet. Vinst ger oss resurser. Resurser kan man bara få på två sätt, antingen genom vinst eller genom understöd. Allt statsunderstöd kommer genom statens vinst på någon verksamhet eller genom skatter i någon form som Du och jag skall betala. Låt oss lita till oss själva också när det gäller att skapa de ekonomiska resurserna. ---”

Vid en intervju med Bo Ekman, grundare och styrel­seordförande i Tällberg Foundation svarade han så här på hur han ser på företag och företagande: ”Det är ett verktyg precis som en yxa. Man kan slå ihjäl någon med den, men man kan också bygga hus. Det beror på vilka värderingar man har.”
Att företag drivs av värderingar verkar helt borta i vinstdiskussionerna. Och ibland låter det nästan som om det bara är politiker som drivs av värderingar och ibland till och med som om det bara är politiker till vänster.

Och allt medan diskussionen går hög om vinst och riskkapitalbolag, så slipper man diskutera de verkliga problemen inom till exempel äldreomsorgen. Eller skolan. Eller sjukvården. Eller barnomsorgen.

På senare tid har förstatligande blivit förslag till quick fix. Som om det skulle hjälpa. Kommunerna har blivit vildvuxna och byråkratiska och revisionen av deras enorma verksamhet är undermålig (sök på Inga-Britt Ahlenius). Det är dags att se över det kommunala självstyret och hur kommunerna egentligen fungerar. Många förtroendevalda i styrelser och nämnder är överspelade av kommunstyrelse och kommunalråd m fl. Den kommunala demokratin finns nog mest på pappret. Men det är en annan histoia…


Förslag: byt ut vinst mot överskott


Läs även andra bloggares åsikter om

lördag, februari 15, 2014

Så bra TV3 har skött Vinter-OS

Genom vinter OS i TV3 har SVT mist sitt grepp om mig. Jag trodde inte att kvaliteten skulle hålla - i referaten, i studion osv. Men aj vad jag bedrog mig. Det har varit minst lika bra som om SVT hade hållit i det hela. Kunnigt, vänligt och med fokus på tävlingarna och deltagarna och inte på sig själva. SVT blir mer och mer självbespeglande. Jag är förtjust. Och det har ju inte blivit sämre av att medaljerna bara rasslat in.

Läs även andra bloggares åsikter om

tisdag, februari 04, 2014

Hade boken hypats om den inte hetat "Fittstim"?

När jag läst boken Fittstim och sett Belinda Olssons teveprogram med samma namn och med det opportunistiska tillägget "min kamp", undrar jag om det inte är ordet fittstim som fick igång medierna. Tänk så viktigt det är med ord och titlar!

Ny adress - nytt liv - ny blogg?

Flytten är över. Hunnit med USA en gång till. Lagt ner hemsidan. Insett att jag är pensionär. Och väntar på våren. Har dessutom skaffat en iPhone och är helt förundrad över alla artiklar om faror och hemskheter. Det bästa jag gjort på mycket länge. Funderar på att starta en ny blogg om det...

torsdag, maj 23, 2013

Operation flyttning

Det finns egentligen ingen tid att skriva och blogga. Flytten tar all tid och kraft i anspråk. Men vad jag lärt mig mycket de senaste veckorna! Att göra mig av med. Att skiljas från. Att känna vad som egentligen betyder något. Att fatta många, små, viktiga beslut snabbt. Att sörja och glädjas på samma gång. Att se tillbaka och se framåt samtidigt. Att se mig själv lite klarare. Att betrakta livet. osv osv. Jag nyper mig i armen då och då när jag inser att snart bor jag inte här längre. Här i det välbekanta, kära Tomasbo....

onsdag, april 10, 2013

Dagens vers

hittade jag i en låda när jag rensade.


Ja ens åsikter kan sitta hårt inne. Ibland är de som en lös tand också och man går och petar och drar. Det är skönt när de dras ut! Även om det är svårt.

Och inte trodde jag att det skulle vara så lätt att slänga alla gamla grejer som vi sparat i alla år. Det är ett sant nöje att åka till tippen stup i kvarten. Man känner sig lättare till både kropp och själ.

Apropå åsikter blev jag lite uppgiven när jag hörde både Studio ett och Nordegren och Epstein så förnumstigt diskutera Margaret Thatcher. "Hennes politik kunde man ju inte acceptera" etc etc.  Utan att förstå att det speglar de egna åsikterna, som sitter som osynliga spik. (Jag är inte jätteförtjust i Thatchers politik men det är inte självklart att fackföreningar har rätt i alla lägen osv.) Läs även andra bloggares åsikter om

måndag, april 08, 2013

Sherman Adams och jag i Bålsta

Så många minnen det dyker upp när jag röjer inför flytten! Alla privata foton har jag lagt i en stor låda. I höst ska jag ägna kvällarna åt att sortera, skanna och göra bildspel....

I en annan låda dök det upp bilder från olika jobb på 1960-/70-talet. Och några foton från Bålsta; som det här fotografiet som jag fick av den amerikanske desertören och författaren Sherman Adams.



Sherman och jag satt en hel dag i vårt trånga personalrum och valde och sorterade bilder. Under tiden berättade han om sitt liv. Han hade just givit ut sin bok Mitt Amerika. Han berättade hur han åkt mellan olika sjukhus och flytt för att han inte kunde betala. Han berättade och pratade hela tiden och jag minns att han hann äta två stora grillade kycklingar också och jag var lite orolig att fotona skulle bli förstörda. Han gjorde stort intryck på mig och jag tror att utställningen blev riktigt bra.








Kulturchefsjobbet i Bålsta var nog det roligast jobb jag haft! Så många artister vi bjöd på kaffe i vårt fönsterlösa, trånga personalrum. Ingemar kopierade gästboken så jag har den någonstans. En konstrast till Sherman Adams var Helmer Bryds orkester som bänkade sig runt bordet i sina trenchcoatar och hattar...
Det är lätt att bli nostalgisk!

Läs även andra bloggares åsikter om

fredag, mars 22, 2013

Dags att lägga ner Uppdrag granskning!

Om jag får önska vill jag ha ett nytt granskande program i radio och/eller teve med Maciej Zaremba, Robert Aschberg och naturligtvis ett par kvinnor också. Inga-Britt Ahlenius och Dilsa Demirbag-Sten vore perfekta! Ett program som granskar men också analyserar och reflekterar. Och som inte söker billiga effekter där tuffa journalister till varje pris ska sätta dit enskilda personer och där man silar mygg och sväljer kameler.

Så befriande när Maciej Zaremba i DN skriver om vården och landstingens prissättningssystem. Han behöver ingen dramatisk bakgrundsmusik och inget dramatiskt darr på rösten. Han skjuter inte från höften. Han skrev helt enkelt fyra långa artiklar om vården och effekterna av prissättningssystemet. Man inser så grund och dagsländeaktig den mesta så kallade granskande journalistiken är. När man väl hängt ut en person eller fått en politiker att avgå, nöjer man sig med sin skalp och jagar vidare.

Det är naturligtvis svårare att granska system och systemfel än att jaga enskilda människor och företag och det är lätt att granska där det redan är ljust och där man vet att det väcker indignation. Radioprogram och tidningar hakar på, särskilt Uppdrag granskning, med rubriker och snuttjournalistik. På så sätt har de senaste åren vinst i vård och välfärd beskrivits som den stora ödesfrågan. Den är enkel och lättfattlig och stryker medhårs och har inte krävt någon reflektion och analys. "Alla vet" att vinst är fult. Samtidigt har det pågått ett systemskifte inom den offentliga välfärden som saknar motstycke. Men detta är mer komplicerat och passar inte in i Uppdrag granskning eller Kalla fakta. Det är för mycket tung lera att gräva i.

Studio ett gjorde en snutt med Maciej Zaremba, men där han kom till tals ordentligt var hos Robert Aschberg i Radio ett. Det är helt märkligt hur denne Aschberg slår Studo ett, Nordegren & Epstein och alla andra snackprogram i Sveriges radio. Han intervjuar intressanta människor och han intervjuar dem länge så man hinner vända och vrida på olika frågor. Att förresten kalla honom gubbslem var orättvist, även Janne Josefsson. Apropå Maria Sveland så är fundamentalism alltid lika avskräckande även när det gäller feminism. Där behövs också mycket mer analys och reflektion. Och en gnutta ödmjukhet.

Inga-Britt Ahlenius kan gärna som pensionär ägna sig åt granskande verksamhet. Att ha granskat regeringen, EU och FN, borde vara bra träning för att till exempel ta sig an svenska kommuner och landsting.

Och som sagt programmet behöver inte sändas inom Public Service. Lånar bilden från Aschberg i Radio 1. Shabnam på bilden skulle passa bra som producent även för mitt önskeprogram!



Läs även andra bloggares åsikter om

torsdag, mars 21, 2013

Nu ligger Tomasbo ute till försäljning

Jag nyper mig i armen när jag ser mitt hem sedan tjugo år ligga ute till försäljning. Det är vackra bilder men påträngande. Vi vet vad vi vill och ser fram emot att flytta till Prässebo, men visst lider vi av separationsångest. Vi har lagt ner mycket av vår själ i Tomasbo! Och det återstår ofantligt mycket att röja och packa och sälja...

Annonser ligger ute hos vår mäklare Carlsson Ring och på Hemnet och Bovision.
Så småningom i DN, Gård & torp m fl.

Välkommen på visning söndagen den 24 april kl 15.00.

 Läs även andra bloggares åsikter om

tisdag, mars 19, 2013

Molanders - vilken bra serie!

Spelade in  Molanders när vi var i USA och tittade på flera avsnitt på raken. Vilken bra serie - bra skådespelare - bra handling - fantastisk musik - och så bra DIALOG. Det är vi inte bortskämda med.

Läs även andra bloggares åsikter om

Tack Loopia

för att ni rättade till det och skrev en bättre text. Det hjälpte att gick ut på Facebook och skrev till er!

onsdag, mars 13, 2013

Skäms Loopia! Skräm inte mina kunder!

Satte i halsen i morse när jag upptäckte att Drängahusets hemsida låg nere. Den är hackad igen och vi ska uppdatera Joomla, det är vi väl medvetna om. Men jag reagerar på Loopias textmeddelande med en stor STOP-skylt och att sidan är AVSTÄNGD och att vi ska ta kontakt. Vem vill man skrämma - våra kunder eller oss. Tyvärr är man bara helt omedveten och opsykologisk. Det gick inte att få någon ändring via telefon bara mejl. Nu har jag mejlat och är mycket spänd på svaret. Fortsättning följer.

 Läs även andra bloggares åsikter om

fredag, mars 08, 2013

Nostalgi och teknik i skön förening

Vi flyttstädar just nu och gräver långt ner i kartonger med sparade papper och saker, som jag glömt att jag någonsin haft. Plötsligt får jag upp ett "souvenirprogram 3:-" från USA JAZZ FESTIVAL i Mässhallen i Göteborg den 5 oktober 1964 kl 19.00.


Jag har ett svagt minne av att vi såg jazzens storheter och programmet får mig att minnas lite mer. Vad sägs om följande program - samma kväll?

Papa Celestin's original Tuxedo Jazz Band
Miles Davis Quintet
Sister Rosetta Tharpe
Mainstream Group
Geroge Russell sextet
Chicago Style Group
Dave Brubeck Quartet
Roland Kurk Quartet
och avslutningsvis
In Memoriam Charlie Parker

Och med teknikens under kan jag nu gå in på t ex Youtube och hitta inspelningar från den här tiden. Här spelar Miles Davis trumpet med samma uppsättning som jag såg, nämligen med Wayne Shorter tenorsax, Herbie Hancock, piano, Ron Carter bas och Tony Williams trummor.



Papa Celestin's Original Tuxedo Jazz Band spelade in detta i Tyskland samma år, 1964. Jag kommer ihåg den kvinnliga pianisten, Jeanette Kimball!



Så här lät Sister Rosetta Tharpe 1964:



Det kommer mer....

Läs även andra bloggares åsikter om

torsdag, februari 28, 2013

Efterlyses: nya ord för entreprenör och entreprenörskap!

Helt nyligen kom jag i kontakt med tre föreläsare som jag skulle vilja föra ihop och som skulle kunna göra världen och Sverige bättre! Aschberg i Radio1 intervjuade Stefan Fölster, som skrivit en debattartikel i DN med rubriken "Sociala problem vanligast i orter med få invandrare". Det är härligt när någon lyfter på stenarna och ställer saker och ting på huvudet. Artikeln grundar sig på en undersökning av 18 variabler hur svenska kommuner mår. För att bla små svenska bruksorter/kommuner ska komma på fötter igen krävs entreprenörskap menar Fölster. Här ett inslag i samma ämne i teve om än så mycket kortare och mer ytligt än Robert Aschbergs intervju..



Någon dag senare tittade jag på ett föredrag av den engelske skolgurun Richard Gerver med rubrik "Att leda in i det okända". Han vände upp och ner på skoldebatten bort från prov och mätningar till ja just det - entreprenörskap. Ett av de bästa föredrag jag sett på länge!

Entreprenör ska man alltså vara! Ibland heter det tom entrepreneur! Men vi associerar så olika. En del ser bara företagare med otäckt vinstintresse. Andra ser påhittiga uppfinnarjockar så där i allmänhet. Ibland används det lite grått helt synonymt med företagare. Enligt Wikipedia är entreprenörskap "förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter". En entreprenör är nyfiken, kreativ, älskar arbete, är självständig, envis, hängiven, optimistisk och visionär. Han/hon bygger också nätverk och är bra på att arbeta i team. Den som bidrar i samma anda med något gott till samhället, kallas ibland samhällsentreprenör eller social entreprenör
Skolverket fick 2009 i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet kring entreprenörsskap i skolan. Man ska främja samarbetet med arbetslivet, erbjuda kompetensutveckling, fördela utvecklingsmedel mm. Utbildningen i entreprenörskap ska ge det som krävs för att starta och driva ett företag, men entreprenörsskap kan också enligt Skolverket innebära  att utveckla och stimulera generella kompetenser som att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer till handling.
Jag tror på  budskapet hos både Stefan Fölster och Richard Gerver. MEN, vi skulle behöva ett nytt ord för entreprenörskap som kan få större genomslagskraft. Reaktionerna på Stefan Fölster blev naturligtvis att han jobbar för Svenskt näringsliv och är HÖGER. Och Richard Gervers kritik mot politikernas krav på prov osv kanske placerar honom till VÄNSTER. Det skulle vara skönt att slippa höger-vänsterköret. Det finns andra perspektiv och det finns fakta. OCH då fordras min tredje favorits, Hans Rosling, förmåga att presentera fakta och underlag på det genialiska sätt som görs med Gapminder. (Kolla hans senaste "Religions and babies"!)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

torsdag, februari 21, 2013

I left my heart...

in Houston, Texas. Hos Antonius Anders.
Nu är vi hemma igen och fajtas med dygnet...



tisdag, januari 22, 2013

Stolt farmor här!

Jag är mormor, mormor Eva och farmor Eva. Och nu är jag också farmor. (Ni som har stora styvfamiljer förstår precis vad jag menar!) - Farmor till en liten cowboy i Texas. Jag förstår nog inte att det är sant förrän jag sett honom med egna ögon och fått hålla i honom. Det får jag snart som tur är!


Han väcker 40-åriga minnen till liv för han är lik sin pappa. Välkommen Antonius Anders!

onsdag, december 12, 2012

Vänsterpartiet mer och mer likt Jehovas vittnen

Läser Uje Brandelius' artikel om att det är "omöjligt att vara höger och feminist". Och inom denna bespottade HÖGER döljer sig väl också liberaler antar jag? Studio ett fortsatte häromdagen på sitt korkade sätt genom att fråga en liberal kvinna om hon verkligen kunde kalla sig feminist efter Uje Brandelius' artikel.

Ju mer jag hör vänsterpartister uttala sig - så säkra på att man själv har den enda och rätta läran - associerar jag till Jehovas vittnen. Det blir nog till slut även 144 000 vänsterpartister som får evigt liv (förutom lika många Jehovas vittnen).

För feminismen och Uje Brandelius är ekonomisk jämlikhet mellan kvinnor och män själva grundbulten står det i artikeln. Och det strävar HÖGERN emot står det också. Jag har alltid i mycket sympatiserat med vänstern (mest socialdemokraterna) men jag är så otroligt trött på denna självgodhet - att det bara är de själva som har den rätta läran och att motståndarna - HÖGERN - vill alla mindre bemedlade människor illa. Vad skulle det bli av vänstern om man inte hade fattiga, ojämlika krakar att vurma för? Tänk om de skulle bli jämlika och klara sig riktigt bra? Då hade man inget berättigande? Eller?


Läs även andra bloggares åsikter om