Jag satt andlös framför teven igår

(lördag) och såg dokumentären om Simon & Garfunkel och förflyttades fyrtiotvå år bakåt i tiden. Jag liksom träffade "den jag var igår" (från Dylan). Jag dansade mig igenom barnledigheten med Jossan med den skivan och jag har ofta undrat om och hur det har påverkat henne.

Och inte visste jag då vilka skickliga musiker de var och omgav sig med och vilket arbete de lade ner på att spela in sitt alldeles speciella sound i olika låtar. Se programmet i SVT Play!

Läs även andra bloggares åsikter om Simon & Garfunkel musik dokumentär SVT och Intressant

Trollhättan i mitt hjärta

Inte nog med att jag njöt av Galenskaparna (Anders från Trollhättan) i Så ska det låta på TV i går kväll. Av en händelse hittade jag den här filmen om Trollhättan på Youtube, som jag gärna vill dela med mig av till dig som kanske aldrig varit där eller som vill återvända dit.

Jag njöt inte bara av Galenskaparnas sång. Jag älskar att höra min dialekt exakt från Trollhättan som här med Anders Eriksson

Läs även andra bloggares åsikter om Trollhättan Galenskaparna Så ska det låta

Dylan, Beethoven, lådvin och jag

Hanna Fahl menade i Dagens Nyheter i maj i år att Bob Dylans fans ”låter sig berusas av varje detalj i idolens liv och karriär” Och enligt Hanna har de en sak gemensamt: de är alla män.

I sin avhandling om De bildade männens Beethoven försökte Tobias Pettersson 2004 visa att geniförklaringen av Beethoven var tveksam. Det handlade bara om att trygga de bildade männens makt i samhället.

Nästa gång jag fyller jämt, fyller jag lika mycket som Bob Dylan. Jag tillhör de kvinnor som Barbro Westerholm värnar om och skulle vara anledningen till att skatten på lådvin bör höjas.

Jag känner mig tredubbelt missförstådd och vill protestera. Jag berusar mig varken med Bob Dylan eller lådvin, men han har varit min följeslagare i 40 år och The Times They Are A-changin’ har blivit mitt livs signaturmelodi. Kraften och energin i Beethovens musik har hjälpt mig genom åren. Med Femman, andra satsen, tog jag mig igenom en skilsmässa i början på 1980-talet. Och lådvin är utmärkt, för då kan jag nöja mig med ett glas.

Läs även andra bloggares åsikter om Bob Dylan Beethoven musik lådvin Dagens nyheter 
och Intressant!

Adrenalinet steg i Tomasbo i morse - Telia - och Idol

Nu har vit tagit steget in i framtiden! Ingen fast telefoni längre. Mobilt bredband både i Tomasbo och Prässebo osv. Men när vi skulle säga upp ADSL och ringde Telia steg adrenalinet. Som alltid var det femton minuters väntetid. Uffe var på hugget och klagade och undrade vem han kunde vända sig till. Vem är Telias marknadsansvarige? Nej, ring 90 100 blev svaret. Då blev jag påmind om när jag skulle överta mammas telefon i Prässebo och vi skrev på blanketter och Telia insisterade på att skicka till Prässebo där det inte finns någon brevlåda. Jag ville att de skulle skicka hem till mig i Tomasbo, men det gick inte. De föreslog att jag skulle åka till närmaste Teliabutik som de sa var Uddevalla för att få blanketten. Ska jag åka 40 mil från Skinnskatteberg? undrade jag - för att få ett papper? Till slut fick jag pappret hem till Tomasbo, men det var en kamp. Och några månader senare kom min granne i Prässebo och sa att han fått post från Telia till mig.....

Åh så skönt att slippa. Telia påminner mig om Posten. Men det räcker för idag. Nej förresten, adrenalinet steg lite när jag läste Harry Amster i Svenska Dagbladet. Om Idol. Att så prenentiöst och sensationslystet göra en höna av en fjäder. Jag undrar om han tittat på programmen från början. Poängen med Idol har varit att följa hur besk kritik givit upphov till en utveckling. Naturligtvis passar Idolvinnarna in i musikbranschen, men alla artister är ju inte stöpta i samma form för det. Och det är verkligen likriktning på bägge håll. En likriktad och schablonmässig kritik som Harry Amsters i Svenska Dagbladet.

Finns det kanske en kritikfobi i Sverige? Utom när det gäller att puckla på på det här schablonartade sättet. Om man ska kritisera programmet Idol och jurymedlemmarna ska man ta programmet på allvar. Och inte ge tillbaks på det sätt som man kritiserar.

Läs även andra bloggares åsikter om Telia Idol Idoljuryn TV4

Mindfulness, musik och krusbär

Mindfulness är att umgås med barnbarn och plocka liljekonvaljer. Och känna att musik är glädje (det kinesiska tecknet för musik betyder också glädje, fröjdas!)

Reaktionerna i media på Anna Bergendahls uteblivna finalplats påminner mig om en dikt från mitten av 1800-talet. (Kan man ställa en mer korkad fråga "Varför går inte svensk musiksmak hem i Europa?" som man gjorde i Studio ett igår?)

"Vem är väl den på jordens vida rymd, som njutit

smaken

av krusbär och av stora, söta, röda stickelbär

och som härvid ej ropar ut: jag aldrig smakat

maken!

Mot det en skeppslast dumma apelisner intet är.

Själv pomeranser

jag föga anser.

Vad bjuder oss uppriktigt Afrika?

Vad visa kan Amerika?

Vad Asien? vad allt Europa?

Jag trotsar öppet allihopa.

Men Skandinavien - det är alladar!

Blott Sverige svenska krusbär har."

Carl Jonas Love Almquist

Ur Om Svensa Rim, 1850-1860

Läs även andra bloggares åsikter om barnbarn mindfulness melodifestivalen Anna Bergendahl Studio ett P1 musik

Vart tog den tuffa Anna Bergendahl vägen?

Och var kom den ljuva, lite tama Anna ifrån? Med fläta i håret och vitt, vitt, vitt. I den svenska uttagningen var hon tuffare och mer personlig. Men hon är bra och komme att gå långt. Låt dig inte slås ner av det här!

Läs även andra bloggares åsikter om Eurovision Song Contest melodifestivalen Anna Bergendahl

Rätt låt vann?!!

Kollar tidningarnas omröstningar. Aftonbladets och Expressens läsare tycker att fel låt vann, men Svenskans och DN:s läsare tycker att rätt låt vann. Vad säger det? Många förståsigpåare vet att Anna Bergendahl inte kommer att lyckas i Oslo. Så vitt jag vet, kan ingen avgöra vem och vilken låt som slår i Oslo. De låtar som vunnit för Sverige tidigare har aldrig stått högt i kurs hos experter i tidningarna. Inte trodde de att Herreys skulle vinna 1984 och jag tror inte att Charlotte Perelli var segertippad i Israel. Däremot var hon upphaussad senast hon deltog, men då vann hon inte. Spekulation lönar sig inte i längden. Och varför skulle Sverige vinna varje gång? Finalen igår var riktigt underhållande, både som underhållning och tävling. Och rätt låt vann!

Att programmet Idol får fram bra artister måste väl ändå ha gått hem nu. Senast i Lantz i P1 var det någon som inte förstod det. Man kunde ana en gnutta förakt. Men att se Måns som konfrencier, höra Darin, Ola och Anna i finalen visade nog att Idol vaskar fram artistämnen.

Läs även andra bloggares åsikter om melodifestivalen Anna Bergendahl SVT Eurovision Song Contest Aftonbladet Expressen

Too much - då tröttnar jag - vare sig det gäller OS eller Melodifestivalen

Igår missade jag andra delen av Melodifestivalen. Utan att sakna den egentligen. Jag har märkt att när massmedia vräker på om någonting då avtar mitt intresse. Tre exempel. Jo just melodifestivalen med alla omgångar och final och program omkring och oändliga skriverier i medierna. T o m Svenska Dagbladet ägande fyra sidor (tror jag) om tidigare uttagningar och brer på ordentligt. Gäsp säger jag.

Andra exemplet av "too much": OS i Vancouver. "Vi visar allt" säger SVT och har ett studioprogram på bästa sändningstid på fredagkväll innan OS startat där man bara spekulerar. Det vore mycket mer spännande om SVT gjorde bra urval och struntade i att visa allt och analysera sönder allt och skruva upp förväntningarna. Jag värjer mig.

Tredje exemplet: Nobelfesten med timme ut och timme in utan nån som helst substans och innehåll, bara prat om festernas fest och programledare uppklädda till tänderna. Då tänder jag av.

Nej jag behöver inte titta, men jag blir matt när jag ser tablåerna och lyssnar på radion och läser rubrikerna. Det är svårt att värja sig.

Läs även andra bloggares åsikter om melodifestivalen OS Vancouver nobelfesten massmedia SVT

Epoken Mary är slut i Tomasbo

Det är så tyst och sorgesamt i Tomasbo nu. Mary Andersson har lämnat oss. Hon blev 86 år; skulle ha fyllt 87 den 1 maj. Hon bodde här i över 60 år. Mary och Stig hittade hit till Tomasbo, när de letade efter en gård där de kunde jobba med jord och djur, något som dom ville båda två. Tre kor och en häst ingick i köpet. Jag minns när Mary blev änka för många år sedan, då hade hon nio hästar att ta sköta om. Och det var minsann inte bara hästar hon har tagit hand om. Hon fick fyra egna barn och tog hand om två fosterbarn, många sommarbarn och så barn som hade problem och som fick komma kortare tider. Det blev omkring 50 stycken. Och så alla hennes kära barnbarn och barnbarnsbarn!

Sista tiden var du trött och sjuk Mary, men det är så lätt att minnas dig från din krafts dagar. Alltid med glimten i ögat och en rolig och finurlig historia till hands. Genom dig Mary lärde vi känna bygden och människorna och historien om Tomasbo. Och dina fantastiska bullar har vi njutit av i ett kvarts sekel för så länge har vi varit grannar. För att inte tala om dina kakor och din köttsoppa! Det kommer att ta tid att förstå att du inte finns där uppe mer. Även om vi inte träffades så ofta så har vi alltid haft koll på varandra. Och vi har njutit av att bo som vi gör. Älskat utsikten över sjön och varit så rörande överens om att här är platsen där vi vill tillbringa vår stund på jorden.


Det gläder mig och det är lite typiskt att det finns en "dödsannons" på Youtube

med vacker musik till din ära.

Jag tycker mycket om Barbro Lindgrens dikt

"Någon gång ska vi dö ---
men inte allihop
på samma gång
utan då och då
så att det knappast märks"

Men visst märks det. Sov gott Mary! Tomasbo blir sig inte riktigt likt mer.

Läs även andra bloggares åsikter om döden Tomasbo dödsannons Barbro Lindgren

Unga tjejers smak

Ett inslag i Godmorgon världen igår väckte minnen och tankar. Om föraktet för unga tjejers smak. MEN. I längden har det visat sig att unga tjejer visat vägen. Vilka var det som upptäckte Beatles? osv. Det var nog det här inslaget som gjorde att jag köpte en EP med Elvis Presley på antikmässan i Västerås igår. Jag fick min första EP-skiva med Teddy Bear och Treat me nice för femtio år sen - jag säger 50 år sedan. Och alla nedlåtande kommentarer är glömda nu. För Elvis höll. Och Beatles höll. Jag tror att unga tjejer har väl utvecklade känselspröt i sin tid och att förkaktet egentligen är riktat mot dem. De står inte högt på samhällsstegen om man säger så.

Det var fel EP i fodralet, men det gör inget. Bilden väcker varma minnen och känslor. Det är också så spännande att se vilka idoler barnbarnen kommer att fastna för.

Elvis Presley idoler Godmorgon världen P1

Just kommit hem

Vad skönt att vara hemma efter en tur till Trollhättan. Allt var bra med mamma och pappa och jag hann med en tur till Prässebo och klistrade ett köksfönster och satte ett ljus på kyrkogården vid Ale Skövde kyrka. I bilen hem idag spelade jag Peter Le Marc. Förutom att det är bra musik så är det nostalgi när jag hör "Kanaltorget", "Drottningtorget", "Engelska hörnan" och "älven".

När jag är i Trollhättan läser jag de senaste numren av tidningen Vi, en riktigt präktig tidskrift. I ett nummer var det ett fotoreportage om Trollhättan. Snygga bilder, men så tendensiöst. Vad säger en rostig gammal Ford på en övergiven bensinstation om Trollhättan?

Precis som ett radioreportage från Skinnskatteberg häromsistens. Om ungdomar som levt på socialen i många år och eländes elände. Sen hörde jag att reportageteamet hade varit här en hel dag och gjort massor av intervjuer, men man sände bara det som stämde med budskapet att Skinnskatteberg är en liten skitort där ungdomarna inte har någon framtid. De är präglade av "bruksandan". När fanns här ett bruk?

Det ligger ett tunt lager snö på marken i Tomasbo ikväll - i Skinnskatteberg.
Nu ska jag lyssna på Annika Lantz i podradion - tre program på raken.

Läs även andra bloggares åsikter om Trollhättan Peter Le Marc Skinnskatteberg radio P1 Annika Lantz

Vemodigt att lämna Älmhult för "sista" gången

Varje besök i Älmhult har varit så givande. Nu har jag lämnat tillbaka alla bilder till IKEA:s arkiv och sagt tack och hej då. Det kändes riktigt vemodigt, men det är väl så när ett projekt är slut. Det blir ett tomrum efteråt. Som vanligt tog vi en tur till Kvarnen och till Lindåkra på väg hem. När vi passerade Virserum kände jag hur det gjorde ont i benet. Det är precis två år sen jag bröt benet utanför konsthallen. Av en ingivelse köpte jag en CD med Peter Le Marc och lyssnade de sista milen hem och blev helt såld. Att jag inte upptäckt honom tidigare?! Han måste nog in på min lista. Nu är Erik och Felix här ett par dar så det är liv i luckan i Tomasbo. Och det behövs.

Läs även andra bloggares åsikter om IKEA Peter Le Marc musik

Det här är min musik

Periodvis i livet har jag ägnat mig mycket åt att lagra musik på olika sätt, ca 300 kassettband och så från vinylskivor till datorn, men så inser jag hur lätt det är att lyssna eller ladda ner musik på nätet och fixa sitt eget musikbibliotek. När jag fick ner mina låtar från vinylskivorna, märkte jag så tydligt vilka låtar som håller:

Här är min topplista utan inbördes rangordning; det klarar jag inte av - ännu. Det ska bli 20.

• Miles Davis: Surrey with the Fringe on Top
• Bob Dylan: Times they're a'changing (at Budokan) m fl
• Eurythmics: When Tomorrow comes
• Beethovens 5:e symfonin, 2:a satsen
• Beethovens Trio for piano, violin and cello, no 6 in B-flat major op. 97
• Gasolin: Laenges hjem m fl
• Bruce Springsteen: anytihing
• Bette Midler: The Rose
• John Lennon: Stand by me
• Hoola Bandola band: Keops pyramid
• Elvis Presley: When my blue Moon turns to gold again m fl
• Simon & Garfunkel: Bridge over troubled water
• Monika Zetterlund: Under vinrankan
• Animals: Bring it on Home to me
• Sven-Ingvars: Indianer
• Calle Jularbo: Drömmen om Elin
• George Harrison: My Sweet Lord

När jag lyssnar upplever jag en lycklig stund och olika perioder i livet kommer nära.

Läs även andra bloggares åsikter om musik vinyl topplista

Vernissage på Liljevalchs - IKEA är inte konst, IKEA är musik!

Väl hemkommen från Trollhättan låg en vernissageinbjudan från Liljevalchs och väntade. Det kunde jag ju inte missa, så jag tog tåget i går och fick se utställningen om IKEA. Det kändes lite anmärkningsvärt just när min bok om IKEA är så gott som tryckfärdig. Jag vandrade runt och kände igen allt. Jaha de har tagit med den och den och den. Kanske saknade jag de tidiga möblerna och jag hade gärna sett fler interiörer. Jag älskar att gå på museet i Älmhult och uppleva riktiga miljöer från de olika decennierna. På väggarna fick man läsa på stora pusselbitar om IKEA och IKEA:s historia. Men jag saknade hela pusslet, dvs helheten. En röd tråd.
Men det kändes lite häftigt att ha bidragit med formgivarnamnen på en hel vägg...

Det har diskuterats mycket om IKEA och konst i samband med den här utställningen. Men IKEA är inte konst. IKEA är musik! Man hade ställt upp hyllor och lampor och skålar och vaser och tunnor vid en trappa och på dessa, ja bokstavligt talat på dessa, framförde Niklas Brommare och Jesper Nordin musik. Helt fantastiskt, det bästa av allt.

I samband med vernissagen fick jag veta att formgivaren Tomas Jelinek har avlidit. Jag är glad att jag fått träffa honom några gånger och att jag har med en intervju med honom i min bok, där han på sitt lågmälda men vassa sätt uttrycker sin syn på formgivning och på designerrollen efter så många år på IKEA.

Läs även andra bloggares åsikter om IKEA Liljevalchs konst musik utställningar Tomas Jelinek

Vad är skillnaden mellan Pirate Bay och Google och You Tube?

Domen mot Pirate Bay väckte olustkänslor i mig. Samtidigt som jag förstår musikers och konstnärers kamp för upphovsrätten, tycks det som om det mer är bolagens överlevnad det gäller. Kanske är musikbolagen vår tids varvsindustri. Vad behöver en artist för att nå ut till sina lyssnare egentligen och vad är fansen beredda att betala? Det måste ju bli en förändring.

Själv är jag i förlängningen orolig för Google och You Tube och andra sökmotorer. De har inneburit en revolution. Jag har svårt att förstå skillnaden mellan dem och Pirate Bay. Kommer det stämningar även mot dem eller är de för stora?

I en debatt häromsistens jämfördes Pirate Bay med biblioteken. Som bibliotekarie har jag ju lånat ut konstnärers verk, både författares och musikers, till andra och det har man ju löst med ersättningar. Varför kan man inte på ett rimligt sätt lösa det för nedladdningar? Finns inte viljan?

Läs även andra bloggares åsikter om Pirate Bay upphovsrätt Google You Tube

Inför jurygrupper till valet nästa år

Finalen på melodifestivalen blev riktigt rolig. Efter jurygruppernas val, var stämningen i botten. Vi satt ett stort gäng i åldern 9 till 70 år och var besvikna allihop. Så kom folkets röster och rättade till allt. Det var spännande och upplivande även om ingen hade Malena på första plats. Hon kom tvåa när vi räknade ihop våra poäng.

Redan före första deltävlingen skrev tidningarna att det här skulle Måns ta hem. Svenska dagbladet upprepade det inför finalen. Jag gillar Måns, men hans framförande var opersonligt och hans dansare kom direkt från porrklubben. Man behöver inte vara pryd för att se det. Det var mer som gammal, dålig bilreklam. Det såg inte Aftonbladet, men där beskrev man Malena i var och varannan mening som "operadivan" som inte gör något annat än "hånglar".

Vad har man jurygrupper till? Är inte folket tillräckligt musikaliskt bildat för att rösta fram "rätt" låt? Hur är det då inför valet nästa år? Borde vi inte införa jurygrupper då? Politiken är väl för viktig för att låta folket bestämma? Nej, fram för jurygrupper med politiska experter från norr till söder med journalister som talesmän och presentatörer. Jag ser fram emot valvakan 2010.

melodifestivalen Malena Ernman jurygrupper Aftonbladet politik valet 2010

Den svåra demokratin igen - och melodifestivalen

Många vill inte vara med och betala bröllopet nästa år mellan Victoria och Daniel. Det är väl ett uttryck för att man är emot monarkin och vill ha ett annat statsskick. Men när Expressen skriver och föreslår att företagen ska sponsra och Studio ett tar upp en diskussion enbart om staten ska betala eller inte då är det illa däran med demokratin, eller insikten om vad demokrati är.

Så länge vi har det statsskick vi har, är det självkart att samhället betalar polisarbete och mycket mer kring ett bröllop eller en begravning. Precis som man skulle ha gjort för en president.

Det finns mycket jag skulle vilja slippa betala med mina skattepengar, men jag accepterar att jag lever i en demokrati, där man är solidarisk med fattade beslut, även motståndarnas.

Ni som vill ha ett annat statsskick, arbeta politiskt för det. Och slipa argumenten och fördjupa dem, för det är inte alls så enkelt att det vore mer demokratiskt att välja en avdankad politiker vart fjärde år. Demokrati är mycket mer än så och se så lätt det är att resonera odemokratiskt.

Jag ställer upp och betalar valet nästa år även om inte de jag röstar på vinner! Och jag inser att jag måste leva med deras politik hela valperioden. Ni som vill ha republik, arbeta politiskt och bilda opinion för det, men lämna Victorias bröllop i fred för än så länge har vi en demokratisk monarki. Och acceptera om ni hamnar i minoritet.

Dagens vers till er: Snälla, snälla, snälla!

Apropå den såg jag att Aftonbladet först skrev om "Skandal". Sen försvann det när det visade sig att Caroline af Ugglas hade fått flest röster till och med av hela finalfältet nästa lördag. Skräll skrev man också. Varför det? Hon och hennes låt gick ju genom rutan till skillnad från väldigt mycket spekulativ rutinmusik. Det ska bli spännande att se vad det där "folket" säger nästa lördag. Det där konstiga folket som kanske både vill ha prinsessbröllop och Caroline.

Läs även andra bloggares åsikter om politik Victoria monarki melodifestivalen Caroline af Ugglas demokrati

Att bemästra kaos och lite teve

Två intensiva dagar i Älmhult med träffar om bilder till boken. Och nu fyra dagars kaos hemma. Vilka bilder finns var och rätt bild på rätt plats. Och vilka bilder blir bäst och vilka saknas fortfarande. Jag tackar min lyckliga stjärna att jag fått tag i ett nytt förlag som verkligen kan det här med bildhantering. Idag känner jag att det är ett stort kliv mot att det blir en bok till slut. Och en bra en!

Teven har fungerat som en hjälp att varva ner några timmar varje kväll. Tur att vi har en box med hårddisk så att vi kan banda program. Nu är det nästan omöjligt att titta på ett program med reklam. Är det inspelat kan man ju snabbspola. Det märks också så lite substans det är i Let's dance till exempel. En och en halv timme långt. I bandat skick går det på en halvtimme. Resten är reklam och absolut dösnack av programledarna mellan danserna. Jag tittar på parens förberedelser, dansen och juryresultatet. Och det går snabbt!

Melodifestivalen var blek den här veckan. Måns var mekanisk, lite som Hero förra året. Men det är fest och jag gillar Petra Mede. Fortfarande förstår jag inte vem som för möta vem i duellerna, men det är intressant att se vad en jury kommer fram till också.

Läs även andra bloggares åsikter om IKEA Let's dance TV4 Melodifestivalen SVT

Melodifestival igen!

Jag trodde jag hade tröttnat. När det börjar bli för mycket ståhej kring ett program, så avtar intresset. Rubrikerna om "skandaler", folk i tårar och folk som måste ledas ut. Men nu var jag ändå lite spänd på Petra Mede och så hade lyssnat på ledarskribenterna hos Annika Lantz i P4. Och Svenska Dagbladet använde tre helsidor i kultrudelen till Dan Backmans lustiga lista över bästa svenska låtar någonsin - musikaliskt. Tiderna förändras.

Det är intressant att ha följt det här programmet från 1960-talet. Då skrev inte dagstidningarna mycket och föraktet vilade tungt över schlagertävlingen. Nu är det show, humor och folkfest och många fler låtar.

Överallt har jag hört och läst att Caroline af Ugglas låt inte hörde hemma i schlagerfestivalen och att hon bara var en Janis Joplin-kopia. Men Shirley Clamp skulle absolut gå vidare. Ibland tror jag att man bara spekulerar; man lyssnar inte med hjärtat. Man spekulerar i vad som "går hem i stugorna" och hur en schlager "ska vara". Och vad är det för fel med att ha Janis Joplin som förebild och inspiration? Finns det någon svensk artist som inte har utländska förebilder?

Upplägget med duellerna tyckte jag var bra. Man kunde inte somna i soffan. Men jag skulle vilja veta hur man parade ihop dem, vem som fick tävla med vem. Och att en internationell jury sa sitt var ju intressant. Inte hade jag väntat att Caroline skulle få deras röst, men så har jag ju mina fördomar jag också.

Läs även andra bloggares åsikter om melodifestivalen Caroline af Ugglas

Barnbarn, Meta Roos och Halloween

Nu gör vi inget annat än umgås och firar i Tomasbo. Förra helgen hälsade barnbarnet Ellie på. Det var hennes första utflykt i livet, två månader gammal. Nu trädde det fram en liten personlighet, när man fick följa henne ett par dygn. Kusinerna Erik och Felix kom på ett kort men intensivt besök också.

Så var det dags för Musik i Hed igen. I söndags sjöng Meta Roos bl a Ella Fitzgerald. Här kan du lyssna på Meta Roos till ett storband. Hed kyrka var fullsatt och det blev en riktigt behaglig stund.

Här signerar hon skivor efteråt. Festligheterna har sen bara fortsatt. Halloweenparty hos grannarna med upplysta pumpor, uppspelta barn och god mat. Så här års brukar jag ta fram min egen artikel på hemsidan och läsa om bakgrunden till firandet.

Efter det firade vi Alice tioårsdag. Det var värt att åka en lång tur för att få vara med. Det känns som det var igår, som jag var på Danderyds sjukhus och höll det första barnbarnet i mina armar. Tio år är som en liten vindpust, som att blåsa ut tio ljus.

Så fick jag en liten pratstund med Astrid också och Albin var lite blyg i början.

I bilen hem blev jag påmind om diskoteksbranden i Göteborg, men i mitt minne ligger den och Alice i två helt skilda fack. Jag kan inte förstå att det skedde nästan samtidigt.

Läs även andra bloggares åsikter om barnbarn Meta Roos Halloween